Mördarinägg

Hej bloggen! Det är så klibbigt ute så man vill inte gå ut. Jag har heller ingen lust att gå in, för mitt rum i Notting Hill (släng dig i väggen Östermalm) är det varmaste rummet norr om Themsen. Det finns typ ingen AC i London. Som min nya kompis Lewis på mitt jobb sa: "We don't believe in comofort, here in England" och det är fan sant. Pappa, du kanke skulle gilla det, eftersom du gillar fuktig luft, men du skulle aldrig klara en dag i tunnelbanan, där är det värre än Bastu-VM.

Det är lite drygt att jag och Gustav jobbar helt olika tider. Idag gick jag upp halv 6 och gick till jobbet med ett léende på läpparna. Min nya kompis Lewis, som är assistent manager på mitt jobb, frågade om jag ville gå till American Apparel på Portobello Road (gatan där Hugh Grant har sin bokaffär i filmen Notting Hill). Självklart sade jag. När jag slutade kl 3, ringde jag Gustav och frågade om han ville med till Hyde park och jobba på brännan lite. Nej, då började han jobba klockan 3 till stängning, kl 11. Så nu måste jag underhålla mig själv tills det är dags att gå och lägga mig.


Ni som inte vet riktigt vad American Apparel är för något ska veta detta, att det inte finns någratrevligare killar (och en tjej) än de som jobbar på lagret. Alla bor söder om floden (det är lika med ghettot) och ser ut som gängmedlemmar i Bloods. Men de är de trevligaste människorna jag mött. De är väldigt avundsjuka på att jag bor så nära jobbet (det tar ca 13 min för mig att gå hemifrån till Kensington Highst) och de frågar alltid hur jag mår, hur min flickvän mår och hur man raggar
på en svensk tjej.

Igår när jag hade min lediga dag jobbade såklart Gusten så då åkte jag på marknad i Camden och trötsshoppade. Jag köpte två vinterjackor och en tjejt-shirt som jag måste ge bort för den passade inte. Vi måste nog åka SAS när vi åker hem igen för så mycket som vi plockat på oss, kommer vi aldrig få gå på ett Ryanairplan.

Som ni kanske redan vet så bor vi ovanpå baren The Hillgate där Gusten jobbar, vilket gör mig till stammis. Vi hyr våra rum av hans chef Emily. Deras kök, där de gör inte så god mat, ligger en våning över baren och en våning under mitt rum. Kanske är det därför som det så lätt blir över hundra grader i rummet. Jag har fönstret öppet dyngnet runt men det blir ändå inte kallarare.

Vi får väldigt mycket kläder på mitt jobb. Det finns nånting som heter free giveaways. Det innebär att det går bra för företaget och låter all personal få gratis kläder kanske en gång varannan vecka. i Förrgår fick jag väldigt mycket. Bland annat en tröja som hade gjort mig till kung på dagis; en T-shirt som reagerar på värme. Den byter färg när den blir varm. Typ om man blåser på den, eller om man tar på sig den.

Nu vet jag även vilken pub jag ska gå till för att se Hammarby spela.


Jo, i lördags, när jag jobbade, var Gusten på festival i Hyde Park och såg bla Neil Young. Som någon slags jävla bonus hade Paul McCartney varit med och spelat någon jävla låt. kul för han.


nu orkar jag inte skriva nå mer på mitt mördarinlägg. Jag hoppas ni vill komma och häsla på, så vi får känna och världsvana och visa runt er i storstaden.


i slutet av augusti ska vi på READING FESTIVAL!!!!! med 100 000 andra galna britter. hoppas det blir kul. Vi blir ju faktiskt ett helt Gävlegäng.

nu ska jag gå till gustavs bar och fråga om han kan bjuda på en sommardrink, sen ska jag vara med på pubbens QUIZ NIGHT som de har varj måndag. Man spelar i lag och gustavs chef har lovat att jag ska få vara med i laget som alltid vinner. det kan bli kul

Hej då /Olle (jajustja, jag heter inte längre Rev D då jag känner att jag inte kan leva upp till det namnet. Jag har nämligen
stavat fel på Reveron hela tiden. Det stavas ju Reverend. Fan också!!!)


Ber om ursakt.

Hello readers. Sitter nu po ett iskallt it-cafe i Notting Hill. Varfor i Notting Hill? Jo darfor att vi bor dar. Jo det ar sant, i Hugh Grant-ville. Stekigt. Jaja, fast boendet e inte so himla maerkvardigt och varfor vi inte uppdaterat ar pga bristne po internet. Men det kommer fixa sig. Har lite brottom nu, konsert i Hyde Park stundar. Neil Young, Fleet Foxes mfl.
Olle jobbar, 2bad4him.

Cheers. ( ett ord som jag numera kan saga i somnen. typ )
/ Gurken


Imorgon...

Ojojoj... Imorgon kommer vi droppa nyheten så kommer få er att tappa hakan...

Hej Hej


Soldrypande

Idag har varit en fantastisk fin dag. Vaknade upp fantastiskt fint brevvve ollepolle, tittade po ett fint rum som formodligen blir vorat hem och inte avslutade men fortsatte med att hanga i hyde park med Jockepocke o co. Vi avslutade med Lasagnelagning, skitgot, och imorn skall vi boda jobba hela dagen so do for ni underholla er sjalva. Puss po alla.
Godnatt
/Gurre

False

Det dar ar inte riktigt true facts for vi skall kolla po ett rum klockan 2. Nog for att rummet ar superfint och musiken skitbra och fotoeljen skitskoen! Tack Titti och Lindsay!

/Gurken

Idag har vi:




Ny dag nya tag

Idag har var första dagen på mitt nya jobb. Det var inte kul. Jobba är inte min grej. Kanske, jag vet inte. Jag var tvungen att gå upp runt sju och äta proteinfattig frukost och bajsa på gemensamma toaletter. Inte min grej. Sen åkte jag lite tunnelbana en värsta omväg eftersom dom bygger om Jubilee line. Jag var framme på mitt jobb halv tio. Då kom jag på att det var halv elva jag skulle vara där. Så jag vandrade omkring i Kensington och stannade till på McDonalds. Något jag inte kommer göra igen runt frukosttider. Jag behövde något för att komma ur dvalan jag vandrade omkring i. Akej, tänkte jag, nu köper jag den största kaffen, största juicen och den största börjaren... Först och främst frågade karrörskan om jag vill ha white coffee. Vafan, nej svart sa jag. Sen hade dom sjutton olika juicer (som alla var jätteekologiska) och sen hade dom ine hamburgare så tidigt utan bara frukost. Aha, så jag tog en bagel. Det skulle jag inte ha gjort. Det var en trött bagel med kött, smält "ost" och (hör och häpna) stekt ägg. Jag kunde bara ta en tugga, sen vände magen på sig nästan. Så jag satt och drack mitt kaffe och min juice och var svinnervös. Sen orkar jag inte berätta något om jobbet när jag suttit och detaljerat beskrivit min avsky för donken. Men jag kan väl säga som så att jag längtar hem. Jag lyssnar bara på svensk musik och kollar på svenska vemodiga filmer om döden. typ.

Idag var jag och Gustav på en Gayrestaurang, det var trevligt. Jag passa nog ganska bra in. För på mitt jobb fick jag £70 att spendera på kläder som jag skulle ha på mig i affären och som jag såklart fck ta hem. Och av någon anledning tog jag en lila v-ringad t-shirt som var svindyr och en par manchesterbyxor som jag ser precis ut som ett par jag redan har. Jag blev så stressad när jag skulle välja och tänkte inte på att det kanske är smart om jag tar några billigare plagg så jag kan köpa flera. Så nu har jag de två dyraste plaggen, nästan, ett par byxor och en tröja som skulle kunna säljas på brixx. Och dom får jag gå runt i, i butiken, varje dag tills jag får £80 till att spendera om kanske två veckor.
Anyway, så kände jag mig väl mottagen på Restaurangen. Det var kanske lite väl mysigt om jag tänker efter. Tända ljus, två rättersmiddag, ett glas rött och romantisk musik i bakgrunden.

Vi båda tänker mycket på hur ni har det i Sverige. Om ni vill, kanske ni kan spotta några rader i gästboken eller var det nu är ni skriver era kommentarer. Berätta lite om vad ni gör (det är du bra på Empa, härligt) och om ni saknar oss. Jag ska inte sticka under stolen med att Sandviken är ganska mysigt ändå nu när jag har lite perspektiv.

Igår var jag och Gustav på Midsommarfirande i Hyde Park som Swedish nånting hade annordnat. Det var första gånge någonsin som jag inte skämdes när jag hoppade groda. Både jag och Gustav tog i som fan när vi spelade fioliolej och det där. Det var omkring 500 personer som firade, det var lite festivalstämning. Vi blev bjudna på picknick av några svenskar och deras engelsa kompisar. Det var väldigt trevligt.


///Olle

                                            




                                                                                                                  


paparazzi


Händelserik dag i West End

Hej bloggen. Idag har karriärsmännen Olle och Gustav fått mersmak för staden London. "Chaos K the man i'd say" och "Rev D in the place to be" har fått jobb!!! Hör och häpna! Olle har, likt en boomerang, farit fram och tillbaka mellan AMERICAN APPARELs huvudkontor och en av deras butiker i flådiga Kensington. Han har varit på diverse möten med diverse chefer och fått JOBB! På söndag ska han börja vika kläder och stå i kassan...typ.

Gurken har provjobbat på en bar i, om möjligt, ännu flådigare stadsdel, nämligen i Hugh Grantville aka: NOTTING BLOODY HILL!!! Det resulterade i någon slags anstälning. Så om ni har vägarna förbi West End så kan ni först handla kläder hos Olle på Kensington Highst och senare (kanske vänta tills Olle slutat så ni kan gå i samlad trupp) traska på i knappa tio minuter så tar vi en after work på Gustens bar The Hillgate.


Med andra ord börjar vindarna vända och vi känner att vi brinner fär det här permanent. (Petter kunde inte ha sagt det bättre)

OH OH OH! Igår var vi på superflådiga SCALA och såg Dengue Fever. Ett Band från Kaliforninen/Kambodja. Av konserten finns inte så mycket att säga n att den var bra, men det som fastnade på våra näthinnor var den ytterst märkliga man som stod inne på toaletten och hällde tvål i våra händer och sedan gav oss papper att torka oss med. Han försökte även sälja godistabletter (godis?) och parfym (parfym?) för en billig penning. Gustav och Olle köpte ingenting.

Nu ska vi fira våra framgångar med en hejdundrande fest i Shoreditch/Hoxton aka: Trendmeckat.

(OBS OBS! det är gurra som säger att jag ska skriva namnen på alla ställen vi är på. Ett tecken på att han försöker bli STREET SMART)

MvH/// "REV D in the place to be" & "Chaos K is the man I'd say"


ps. olle och gustav vill passa på att hälsa till sina flickvänner. och dom hoppas att de hälsar tillbaka.

libanesiskt


miriam?

skön snubbe


tubez

sjysst pose


squirrel & black swan


Krasslig

Jag aer krasslig. Halsen spottar ut slem men den kaenns ando strav som sandpapper. Darfor tog jag en sovmorgon idag, en valbehovlig sodan, jag vill inte vara trott po min tryout senare idag!  Trend-Olle aer po intervju hos trendiga american -apparel! Jag passar tydligen battre po en pub i Notting Hill.

Jag vill laegga upp bilder men det ar sjukt drygt.
Regards
/Gurken

Cityfesten

Hej bloggen. Vi har hängt ganska mycket i Camden. Camden ser ut som cityfesten.

Idag när jag var ute på vift i trendiga Soho insåg jag att jag kommit till Gaykvarteren och till prostitutionsutövarnas mecka. Jag snurrade runt på några pubar och bjöd laget runt på shots. Nej, jag gick raka vägen hem ska ni veta. Raka vägen.

När jag kom ut från Englands motsvarighet till Claes Olsson såg jag när en äldre man blev rånad av 10-15 småtjejer. Det enda av värde de tog var någon slags kompressortuta så de lämnade snart tillbaka den. Jag övervägde att ringa polisen men Bamses ord ekade i mitt huvud "ingen blir snäll av att sitta i fängelse" så jag lät bli. Ungefär så kan en vardag se ut i Swiss Cottage. Gustav hade ju tydligen sett en räv häromdan.

Apropå Gustav så fick jag ett sms alldeles nyss där det stod att det är galapremiär av Brüno på Leicester Square och att han skulle spana in lite softa kändisar. FAN jag vill också se kändisar. Nu är jag trött på att vara ensam, så jag ska gå ner och knyta lite vänskapsband i baren downstairs...

Cheers/ Rev D


Street smart

Det gäller att vara street smart i London. Det har jag fått erfara. Man ska inte kolla på folk (därför har jag köpt en bok), det kan komma oväntade skurar när som helst som skulle få Oden att gömma sig (därför har jag lagt regnponchon överst i lådan), man får inte pröva hattar utan att fråga expediten (därför går jag ständigt och tränar på fraser som "excuse me", "please", "Thank you" osv).

Annars är det nog en trevlig stad. Jamenar, vi har ju bara varit här i två dagar snart. Igår gick vi vilse (äntligen, jag har inte gått vilse sen jag var fem år och gick vilse på Domus) trots mitt otroliga lokalsinne. Men vi hittade en väldigt trevlig kostymnisse som berättade allt om London, även fast vi bara ville veta vägen till Tottenham court nånting.

Idag har vi pungat ut runt 20-25 cv:n till.... Jadu vart gav vi dom egentlgen? Det var på så många ställen så jag kan inte nämna vad ensen en av pubarna/caféerna/affärerna hette.

En till sak jag erfarat är att hostel inte är min grej. Iallafall inte när man måste bo med 11 andra snarkande britter som inte vill flytta på sig när man måste fram till sitt skåp. Jag hoppas vi hittar ett riktigt rum att flytta in i så vi kan vara för oss själva lite grann.

Fred ut/ Reveron Darmell

ps. Gustav vill gå på Madame Tusåds. Herregud Gurra, hur turistig får man bli? För att bli street smart måste man smälta in, göra allt så londonskt som möjlig. Hur man är en äkta londonsk vet jag redan. Men ni och Gusten får fundera på det över natten. ds.



_______________________

Rev D anklagar mig for att vara turistig, jag med min Vintage-Ben Sherman-Skjorta? Jag som kryssar mig fram i Londons kaotiska gator med en spermies smidighet. Ok..
Det ar inte Jag som blivit knappt po nasan.
" It's polite to ask" Eller hur Ollbert?

Love
Chaos K

Gäsp



Med dessa ord har jag varit på fot i närmare 20 timmar och min ork är slut. Några höjdpunkter var ett av mitt livs värsta spöregn, en supertrevlig refillkortsförsäljerska och blås-metalen vi fick höra på World's End. Snubben bredvid mig i soffan spelar wow med musen på armstödet. Imorgon börar sökandet efter ett leverne och liv. Godnatt.








/ Chaos K


BBBB presenterar

Välkomna till vår hemstad. London. Mitt namn är Reveron D och utgör den ena hälften av duon BBBB (Big Ben Bad Boys). Vi kommer att guida er genom vår vistelse i London och lägga upp lite sköna bilder så ni ser vad vi egentligen håller på med. Våra föräldrar tror att vi är här för att jobba. De skulle bara veta....

Tjena, Chaos K här. Ljudet av sirener flyger in genom det öppna fönstret. Sällskapsrummet på Palmer's Lodge är mörkt inrett, lite Hogwarts. Jag är svinhungrig.


/Rev D & Chaos K

RSS 2.0